RCK

Läs

PAUL WELLER


gammal men fin bild på Kristian Anttila

Hej hej! Här sitter jag och hetsdricker kaffe och skriver lite på en artikel. Det går inte så bra. Jag har nämligen just insett att jag har blivit helt dum i huvudet under sommaren och inte kommer ihåg hur man skriver. Hm. Idag var första dagen i 3an. Vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Var ganska kul att träffa klassen igen, även om vi bara var där i en timme. Jag läser i princip bara roliga kurser i år; Nutida Konst, Kultur och konstanalys, Spanska 5, Engelska C, Filosofi, Religion, Svenska C, Litteraturhistoria osv. Ingen Matte, ingen Idrott, inga naturämnen. Det känns fantastiskt. När jag klev av bussen vid skolan imorse så insåg jag att det jag hade lyssnat på på vägen nog skulle ha betydelse för hur året skulle bli. Jag tog upp detta med mina vänner när vi möttes upp i rutan. Resultatet blev ganska träffande. Helena hade lyssnat på Simon & Garfunkel, Philip på Nick Cave, Clara på Håkan Hellström, och jag? Kristian Anttila. Jag tyckte att det kändes lite konstigt, men samtidigt väldigt roligt att det var just han som fick inleda mitt läsår. Sommaren 2006 lyssnade jag jättemycket på honom, och av någon anledning triggades det igång igen denna sommar. Egentligen så vill jag inte det, men jag kan inte låta bli att tycka att han är ganska så fantastisk. Få artister gör mig så glad, och har så många fina minnen förknippade till sig som han. Det känns lite ironiskt. Men bra. Lyssna på myspace.

SUMMER TOOK THE PAIN AWAY

Anropar verkligheten. Detta sommarlov har varit det absolut bästa i hela mitt liv. Det roligaste, galnaste, mysigaste. Människorna, festivalerna, festerna. Aldrig har jag träffat så mycket fantastiska människor, dansat så mycket eller, tyvärr, druckit så mycket alkohol. På måndag börjar skolan. Nu måste jag landa. Jag är ganska övertygad om att denna hösten också kommer att bli en av de bästa. Jag fyller 18, börjar trean, ska tågluffa genom Europa i slutet av September, göra världens roligaste projektarbete, läsa jättemycket kul kurser, åka till Las Palmas och festa med några av mina absolut bästa, och en oändlig massa mer. Det kommer bli fantastiskt. Men för att jag ska klara av allt, och dessutom glida igenom skolarbetet med bravur måste sommarlovet ta slut nu. Jag måste glömma alla galna maskerader med dans till fem på morgonen, alla fantastiska festivaldagar och nätter, alla efterfester med sked-OS, allt skratt och all kärlek. Eller, glömma är väl fel. Men lämna det bakom mig. Försöka sammanfatta, knyta ihop säcken. Här kommer min sommar:


det hela började med Hultsfred. FANTASTISKT. dock mådde jag skit under hela festivalen. inte för att det stoppade mig.


mellan Hultsfred och Arvika jobbade jag på biblioteket och var sjuk. Därför hände det inte så jättemycket spännande under den perioden. I alla fall inget som jag minns. Arvika var den bästa festivalen jag någonsin har varit på. Det går inte ens att beskriva. Har nästan ALDRIG haft så kul.












De två veckorna efter Arvika var galna. Vi festade dygnet runt, sov aldrig och brydde oss bara om varandra. Sa blä till allting annat. Det var fantastiskt.


Sedan åkte jag ut till landet. Läste böcker och tänkte på viktiga saker.


Efter en vecka åkte jag hem och gick på julfest, dansade runt granen och drack glögg. Det var stört kul.
Morgonen efter var om möjligt ännu bättre. Juldagen.


Sedan hände en massa andra roliga saker som jag inte minns, och helt plötsligt (och lika spontant) befann jag mig på Emmabodafestivalen. Fest, fest, fest.


När jag kom hem gick jag bland annat på Astrid Lindgren-fest utklädd till Rasmus på luffen.


Sista dagarna blev vi fulla och klädde ut oss, gick på sommarfest och spontanölade. Det var kalas.

Och nu börjar skolan igen. Sommaren är slut.
BETYG: 5 av 5 toasters!

MADONNA 50 ÅR


RSS 2.0