PAUL WELLER


gammal men fin bild på Kristian Anttila

Hej hej! Här sitter jag och hetsdricker kaffe och skriver lite på en artikel. Det går inte så bra. Jag har nämligen just insett att jag har blivit helt dum i huvudet under sommaren och inte kommer ihåg hur man skriver. Hm. Idag var första dagen i 3an. Vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Var ganska kul att träffa klassen igen, även om vi bara var där i en timme. Jag läser i princip bara roliga kurser i år; Nutida Konst, Kultur och konstanalys, Spanska 5, Engelska C, Filosofi, Religion, Svenska C, Litteraturhistoria osv. Ingen Matte, ingen Idrott, inga naturämnen. Det känns fantastiskt. När jag klev av bussen vid skolan imorse så insåg jag att det jag hade lyssnat på på vägen nog skulle ha betydelse för hur året skulle bli. Jag tog upp detta med mina vänner när vi möttes upp i rutan. Resultatet blev ganska träffande. Helena hade lyssnat på Simon & Garfunkel, Philip på Nick Cave, Clara på Håkan Hellström, och jag? Kristian Anttila. Jag tyckte att det kändes lite konstigt, men samtidigt väldigt roligt att det var just han som fick inleda mitt läsår. Sommaren 2006 lyssnade jag jättemycket på honom, och av någon anledning triggades det igång igen denna sommar. Egentligen så vill jag inte det, men jag kan inte låta bli att tycka att han är ganska så fantastisk. Få artister gör mig så glad, och har så många fina minnen förknippade till sig som han. Det känns lite ironiskt. Men bra. Lyssna på myspace.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0